Jag lämnar dej här
och låter solen gå ned.
ett sprött höstlöv falla
på ett ensamt träd

Snart går jag
upp mot himlen
för att möta dej
på den stig
du försvann


lövet som sakta griper tag om mej
släpar runt på mej
vi två

Allt kommer lamslås
Allt att mörkna
där bakom björken
blinkar rödljusen
de har kommit för att stanna
i väntan på slutet

där sitter några
och väntar
vid en annan farkost
alla de drömmar
som livet har att ge

ett kluster
av galaxer
i själva epicentrum
av deras själar
ska en blixt
slå ned

hur vindrutans svarta torkarblad
rör vid näthinnan och spolar rent

Så att ljuset åter kan
tränga igenom