I förvirringens tomma intet
när tanken ständigt gnager
är detta något jag sett
eller är det en annan dager?

Förtjusning över det nya
som varje dag överraskar
hur stigen jag alltid gått
med nya steg jag traskar

Hur ett ansikte verkar bekant
något som undermedvetet
påminner om en jag kände
eller glömmer jag medvetet

bort det jag inte vill se
för att jag inte orkar det
och kanske vill leva här
i en glad nyfikenhet

över allt det nya