Flickan lyssnar till vinden
som kränger ett tåg bortom bergen
som talar om
att hennes dröm snart ska slå in
och att hon snart ska få återförenas med honom.

Jag kan nästan se
hur vinden får molnen att skingras.
Hur det fortfarande är ljust
och att det ännu är långt till kväll
och skymning.

Jag vill så gärna
tända ett ljus för henne då

Havet känns
så oändligt stort där ute.
Hur kan räls flyta på vatten ?

Hon pressar ner
hela sitt huvud under vattenytan
vet att tågen närmar sej.

Det blir mörkt
och jag tänder ljuset
och vi sitter
mitt emot varandra
där under himlen
där i vågorna
som driver runt
nånstans
som bommar fälls ned
och stationer
tar vid

Och där en dag
kan nalkas
och återbörda det
som gått förlorat