jag får hålla i mig själv så hårt ibland
du vet, när det är mitt i natten och alldeles för sent
för att du ska tro ett ord av vad jag säger
det vore för svårt att formulera över sms ändå
och det har gått lång tid
vad skulle jag kunna berätta nu
hej, jag är självständig och ligger med andra män
de är din raka motsats, som om det bevisar något
om mig, eller om oss, jag vet inte riktigt


tror det var något med att hela din värld cirkulerade kring dig, utifrån dig
precis som min om mig
minns när du förklarade hur mycket tid du spenderade själv
hur det passade dig så väl
hur lättad jag var över att du inte behövde mitt sällskap
och hur vi spenderade all tid tillsammans i alla fall


man är väl alltid rädd, kanske


jag var alltid lite för medveten
brukade berätta saker i ett försök att äckla dig
hålla dig aningen på avstånd
du grät i slutet ändå
själv pratade jag om dig inför mina vänner som något flyktigt
brukade hylla vårt sexliv och säga att det var allt
inget av det spelar egentligen någon roll nu
det var ett val vi gjorde för länge sedan
så jag går upp varje morgon med varje avsikt
att aldrig höra av mig


antar, eller hoppas kanske, att du förstår precis
hur allt verkligen är okej, hur jag mår bra och livet är fint
men att jag ibland är lite för full och spenderar all min tankekraft
på att lyckas formulera något nonchalant
om hur mitt liv är meningslöst utan dig



(som det här)