Sitter här i mörkret
i skuggan av döden själv,
flyter runt i gamla minnen
av tidigare relationer.

Jag är helt förkrossad,
inser mer och mer att
jag aldrig kommer hitta
den personen som jag vill
dela mitt liv med.

Skapa en familj med,
att ha en fungerande relation,
det kommer aldrig att ske.
För jag har min diagnos BPD
plus en annan privat anledning
som är en stor del av en relation.

Jag vet inte vad jag ska ta mig till,
känner mig så vilsen och ensam.
Jag är rädd för morgondagen,
ännu en dag av totalitär misär.

Allt jag vill är att hitta min motpart,
någon jag kan dela mitt liv med..
Någon som jag kan vara mig själv med,
slippa dölja mina brister ifrån,
någon att älska och
någon som förstår mig.

Men jag sökte svar i kunskapens brunn
och tappade mitt öga, jag försvinner ifrån
verkligheten.

Jag är född till att vara ensam,
ensam i en konstant rädsla för att älska någon,
som i sig skapar en rädsla för att bli lämnad ensam kvar.

"Fall aldrig för en borderline.."