2011 var året då jag för första gången hörde din musik
Inte vackrast i världen sjöng du, väl sammansatta ord men de sa mig ingenting

Inte då..

Jag är otroligt tacksam över att jag introducerades för din fenomenala värld och klockrena lyrik
för när jag slutade höra och började lyssna förändrades mitt liv och allt runt omkring
Varje budskap i varenda melodi blev allt tydligare för varje repris och jag fick en andra chans till ett första intryck av din person
Du satte ett ansikte på välbefinnande, gav min vardag en silverkant och bringade styrka åt min drivkraft
Hur lyckades jag egentligen hålla ögonen slutna för dig under en så lång tid, vilken otrolig prestation
En existens som din att ha med mig i tillvaron är något jag alltid drömt om, men aldrig riktigt haft

Förrän nu.

Jag såg dig genom förtrollade ögon fyllda av iver den tjugonde kvällen i augusti
Människorna runtomkring smälte samman till en obefintlig massa och allt jag hörde, såg och kände var dig
Fullkomligt betagen stod jag där lätt rubbad av vinden medan tiden flyktade förbi
Du stod på samma asfalt några meter därifrån, för varje steg framåt slog hjärtat ett extra slag och lugnet hade lämnat mig
Äntligen hade jag nått fram till mannen som ledde mig in på den väg jag letat efter och för en sekund befann jag mig i hans famn
Tankarna var överallt och ingenstans och jag var precis där jag ville vara
Din blick mötte min när ett leende så vackert prydde dig och du frågade om mitt namn
Orden föll så okontrollerat, orytmiskt, svadan spårade ur och jag glömde nästan bort att svara

Nästan.

Inte vackrast i världen sjöng du, men ur mina ögon sett är du just det
Och om du hör dåligt och fattar trögt, hoppas jag att denna text kan få dig att förstå;
du är solen i min växlande molnighet, och när jag tröttnat på att ge - är du den som får mig ändå.