Så som jag känner din
blick på min hud
liksom bränna
i livsfarlig ömhet

Så som jag aldrig har
blickat mot nån
vill jag känna
upptäcka sårbarhet

Men det som mig skrämmer
när du på mig ser
är inte att sår
mig skall smärta

Utan det som nu knackar
så mjukt mot min hand
makten jag får
med ditt hjärta

Det allvar jag också
hos dig borde trösta
Vi båda två dela
av olika skäl

Eller samma ändå
att jag snart
kommer vela
och sedan säga farväl

Jag har inget löfte att ge dig.