Jag vet så väl
hur det kommer att blåsa.

Om du står där på hällen
förstår du.

Där kan man hoppa rakt ut.
Jag flög en gång,

jag inbillade mej det i alla fall
men fråntog mej aldrig den upplevelsen

hur jag stod där
och frös
som en eld,
och hur jag föll som en
brinnande röd dvärg
på väg att dö.
fär att åter födas på nytt

Så Där gick du och jag
i ett sorl av massor,

en storm av liv
som liksom ville

pressa sej in
som genom ett nålsöga.

Det fascinerande var
att någon trädde just den nål

hur den sydde
stora fanor
utmed universum
fanor så svarta
att de små prickarna
egentligen var
kollosala explosioner

De som jag känner
invid ditt bröst