Ebbar ut
Det hörs Sånger där utanför.
Jag tittar ut och ser dej vid gathörnet.
Det har samlats massa folk och luften är kall.
Hösten brinner bakom parken.
Klockstapelns fana draperad över visarna.
Låter klockan klämta och folkmassan sjunger.
Du har ställt dej
på marmortrappan och tittar ut över den kristallklara natten.
Hela havet
är som ett flytande skepp av tusentals stjärnor som glittrar.
Du vänder din blick mot mej
och vi sugs in i en sorts kapsel av tankar hur det gnistrar
som kraftledningar
över rälsen som länkar oss.
Varje ord
i varje mening
Vill säga något
Det är som trumvirvlar hur regnet piskar mot fönstren
det är som en fanfar när övergivna cyklar på gården
gnider sej mot varandra.
som hela parken bakom
som ligger uppe bland molnen med starka bygglampor på sina pannor
när de reser oss ur askan
och låter oss blåsas med
när sluttonerna långsamt ebbar ut