Du är den höst jag längtat, den uppriktighet jag trängtat, den uppfyllnad jag aldrig förut känt.

Som landade du ditt nät över mina vatten, som den krävande sanning från första stund, den jag inte kunde värja mig mot, den jag inte ville värja mig mot.

Och visst älskade vänner vet jag alla farhågor,

det är inte viktigt i detta, inte nu.

jag vet allt detta och lite till, men

det får vänta till dess jag vet mer om kärlekens spår runt mina fötter.

Jag har ett land och det är mitt för eviga tider, du vill ge mig ditt land och jag vill leva det för eviga tider. Du är min sommar, min stad, min längtan och min vackraste kärlek.

Aldrig visste jag mer än detta.