Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

I sista andetaget

Hon sitter vid sängen,
Knotig, bräcklig och svag.

Med hans hand i hennes,
För sista gången, idag.

I ett helt liv har de delat allt.
Kärleken, viktigast i detta nu.

Tyst viskar hon: jag är här, le du.

Och han ler...

Hon smeker ömt hans kind,
och möter ett sista andetag av kärlekens vind.





Bunden vers av IdaStina
Läst 352 gånger och applåderad av 10 personer
Publicerad 2014-09-21 20:27



Bookmark and Share


  Lars Hedlin
Mycket bra skrivit!
2014-09-25
  > Nästa text
< Föregående

IdaStina
IdaStina