Sjunger en sång i höghuset för mej själv.
Jag sjunger om alla oss människor som bor i det.
Jag sjunger högt så att ledningar tjuter,
Sedan hör jag kören under mej hela vägen ned till flygplatsen
där ett stolt tåg av trummor och blåsinstrument paraderar.
Jag öppnar mitt fönster och hör ackompanjemanget,
Cymbaler så att fåglarna kvittrar, perrongen full av applåderande publik,
de stämmer upp till allsång.
Hela natten ekar det och studsar mellan husen,
det är vinden om oss.
Den börjar med att susa i skogen,
viner ner över höjden bort mot Tegnerlunden
de blinkande trafikljusen är som pianotangenter som spelar för sej själv.
Bara de vita tangenterna när den första snön har fallit.
En och annan nattbuss som stannar och släpper av
den allra sista passageraren.
Man ser knappt trapporna men där uppe på kullen ska hon, där, där alla höghusen sjunger.