Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Höghusen









Sjunger en sång i höghuset för mej själv.
Jag sjunger om alla oss människor som bor i det.

Jag sjunger högt så att ledningar tjuter,
Sedan hör jag kören under mej hela vägen ned till flygplatsen

där ett stolt tåg av trummor och blåsinstrument paraderar.
Jag öppnar mitt fönster och hör ackompanjemanget,

Cymbaler så att fåglarna kvittrar, perrongen full av applåderande publik,
de stämmer upp till allsång.

Hela natten ekar det och studsar mellan husen,
det är vinden om oss.

Den börjar med att susa i skogen,
viner ner över höjden bort mot Tegnerlunden

de blinkande trafikljusen är som pianotangenter som spelar för sej själv.
Bara de vita tangenterna när den första snön har fallit.

En och annan nattbuss som stannar och släpper av
den allra sista passageraren.

Man ser knappt trapporna men där uppe på kullen ska hon, där, där alla höghusen sjunger.




Prosa av Lars Gullberg
Läst 172 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2014-09-27 20:19



Bookmark and Share


  Nanna X
gillar mycket. fick mig att tänka på en dikt av Tomas Tranströmer som jag annars inte läst så mycket av, men den här tycker jag om: http://estraden.wordpress.com/2010/06/21/tomas-transtromer-c-dur/

2014-09-28

    nånja
stämningsfull
2014-09-27

  i af apa
så vackert
känner igen känslan...

lite som sånger
från andra våningen...
2014-09-27
  > Nästa text
< Föregående

Lars Gullberg