jag vill tacka för att jag aldrig kommer behöva ha ett förhållande med mig själv
för det hade varit helt värdelöst
någon som behöver två ton bekräftelse men aldrig vågar visa känslor för att inte verka klängig
någon som inte kan ta kontakt med någon som oroar sig när det gått för långt tid - har de tröttnat?
någon som inte kan göra sig hemmastadd hos andra med någon som har svårt att bjuda in folk till sig
som oroar sig över att ens obesvarade triviella sms stör, men ofta inte svarar själv
för att man inte kom på ett bra svar
det hade tagit slut
innan det ens började
och även om jag vet
hur jag är
så är jag helt oförmögen
att ändra på det
och jag bara väntar
på att jag
ska krossa mitt eget hjärta