Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
min uppenbarelse


min uppenbarelse

Vad var det som försvann från svaret
Vad var det som slog sig samman med ensamheten
Var det verkligheten?
blommor föll svarta
Allt rasade och flytande min världskarta
Som en turist i mitt sinne jag ville inte
Sätta mig bredvid
Jag förvirrades av mitt minne när livet smet som en raket iväg till en planet såkallad verklighet
Så var jag ensam igen
Mitt ord dom missförstod
jag dog jag log jag försvann
dom tog ett mord på ett ord som inte var sann
Dom vann och det brann i min kalla blomster famn
Och någonstans där var jag
känslor blev besvär
viljan var undernärd
Det var jag och misär
Som lär mitt befinnande vad som faktiskt är
Jag tog tag i mitt fönster där speglades min vy
Han försökte fly men han så illa visste
Att det var försent
Jag kunde inte längre tyda hans person
Jag kunde inte begripa hans funktion
Jag kan inte förklara jag vill så gärna förstå att jag tittade på men att avstå den levnadslust att bestå
Förlusten fick återuppstå i en nivå
som var svår
I de tunna ljusa ringar som besegrades av de tunga svarta hål
Fastnade i min kontakt med hans medvetande
Hans ord så tysta men ekade i vår blick
Så förstående jag kunde läsa hans klarhet
det han fick
uppleva med helhet
det uppstod en fruktan
men så intensiv att jag närmare tog mig
Nästan så nära att jag möjligheten hade tills hands
mellan två fönster speglades hans svaghet
Och det bedrev han till svaret
Till en värd så undernärd på logik
En sagolik dramatik rik på panik erotik och lik
Ett befinnande så väldigt unik




Fri vers (Fri form) av felicia savimäki
Läst 201 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2014-10-05 17:11



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

felicia savimäki
felicia savimäki