Vemods träd,
längtans träd
för känsla mottagligt träd!

Du är ingen evergreen, men
på våren dina ådror fylls av liv,
du klär dig i grön sommarskrud.

Faller för ditt väsen på sommarn,
lyssnar på dig då
dina blad sjunger vackraste arior!

I dina melodier
vinkar darrande blad,
mitt hjärtegull viskar i mitt öra!

På hösten känner jag mig sorgsen
över din död, längtar, väntar
att du vaknar igen!

På vintern din gråa kropp, din kärna
döljer många små fristäder, iden
även hackspetts hål och vrå!

Älgar även harar
kalasar på dina blad,
under vintrarna på din bark!

Du höstens gula ’guldregn’,
du faller i sömn för en stund,
din darr, ditt sommarspel gör paus!

Mossbetäckt sten, ett gult blad,
jag står nära dig, bara på tankens avstånd,
jag rör dig min kära i sömn.

Aspens darr, prassel är tyst, ingen skälver,
gyllene höstens drottning grå, naken
i mitten av skogs sus och brus!

© Heikki Hellman 2014-10-10