Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
längst ut på fastlandet


Den havsblå poesin








Träden står så stilla plötsligt
de som kommit och gått här i all oändlighet
har plötsligt slagit rot
och redan blivit flera hundra år gamla

Jag vet inte hur många höstar
jag stått där
och räknat ner bladen

Skåror utmed ådror
visste du att dess innehåll
skriver sånger
och kommunicerar

jag lade min hand emot hennes bröst
och sade att slagen går att räkna
men när jag slutade
hörde jag plötsligt sångerna




Prosa av Lars Gullberg
Läst 208 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2014-10-17 22:27



Bookmark and Share


  Nanna X
gillar hur diktjaget kommunicerar med träden. lite magi.
2014-10-18
  > Nästa text
< Föregående

Lars Gullberg