jag rear ut min prestationsångest
för jag vill skapa för att det är kul
inte för att det ska bli perfekt

jag rear ut min måndagssjuka
för jag är arbetslös så måndagar har slutat vara måndagar

jag rear ut min oroliga mage
som känner den oro jag själv förtränger

jag rear ut min brutna tå
som har de samarbetsproblem jag själv försöker undvika
kom för guds skull inte i närheten

jag rear ut den bit hud vid nacken som tappat känseln
den känns ändå inte som min

jag rear ut såret strax under höger knäskål
som nytt även om det gått
alldeles för lång tid sedan jag fick det

jag rear ut mina knakande och knäppande leder
de tycks vara klara med mig ändå
och vilja gå vidare till någon annan

jag rear ut min vänstra fot
den har inga sår inga blåmärken eller
frakturer men ömmar ändå

jag rear ut mitt hår
som aldrig vill som jag vill
om jag inte tuktar det ordentligt
alltså går till frisören litegrann för ofta

jag rear ut den sneda tand
som vill åt ett annat håll än de andra
som simmar motströms

jag rear ut min ålderskris
för det blir "bättre och bättre dag för dag"

jag rear ut mina sömnproblem
jag är trött på dem nu och känner
att jag behöver lite omväxling

jag rear ut min handlingsförlamning
för "kyss ingen imorgon du kan kyssa idag
skjut ingen imorgon du kan skjuta idag"
som hellström sjunger

jag rear ut min biologiska klocka
i nyskick alternativt med fabriksfel
jag har inga planer på att prova den

jag rear ut min bekvämlighet
för växjö är som bermudatriangeln
fast här är så trevligt att när man väl slagit sig till ro
är det nästan helt omöjligt
att komma loss igen

och jag sätter punkt genom att citera bob hund med
"jag rear ut min själ
allt ska bort"