Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Ser min skog förvandlas, främst där lövträden är i majoritet. Hösten, en regissör som jagar sina aktörer utan nåd.


Herr Eks funderingar

Naken
helt utan prakt
försvann i höstens sista akt

Löven faller
tar klorofyllen åter
tror att jag gråter

Minns gröna salar
doftande slutna rum
men skogen den var stum

Behöver nog vinterns vila
smaka på eftertankens bär

jag lever och jag lär













Fri vers av Johan Strömstedt
Läst 270 gånger och applåderad av 11 personer
Publicerad 2014-11-03 20:07



Bookmark and Share

  Linda CH VIP
Fin naturpoesi man känner igen sig i.
2014-12-12

  Anita Brännström VIP
Naturen är en källa till mången text...denna tycker jag om. Kort och koncist.
2014-12-11

  UllaBritta
Ja nu har vintertiden kommit, den är gnistrande kall. Fyll den med värme och tankar. Dröm och filosofera om svällande knoppar och sprakande lust eld. Då är livet som bäst. Kanske drömmen kan lindra en väntan på våren. Det är faktiskt inte så långt dit, tiden rinner iväg. Tack för en fin dikt som går in, man börjar att tänka, att om det blir sol och fint till helgen, då skall jag ta en promenad i skogens sköte. Uppleva det du skrivit.
2014-12-03

  Lena Själsöga Keijser
så vackert målar dina ordpenslar
2014-11-13

  aol
Så vackert skaldat vännen
2014-11-10

  RitaBrunner
Väl skaldat om herr Eks vilja att vila ...
2014-11-07

  Angel of love
Väldigt fint skrivet.
2014-11-07
  > Nästa text
< Föregående

Johan Strömstedt
Johan Strömstedt