Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
En naturdikt om ytterskärgård


Berg som vågor

Vatten och is har slipat klippor till mjuka figurer
så ön har både skarpa och mjuka konturer
berg som stelnade vågor, den ena avlöser den andra,
klippan är varm, om man här barfotavandra

Solen spelar över alla öns berg,
ständiga skiftningar i form och i färg,
skuggor vandrar i tidsbestämda banor,
dagens timmar ger naturens väsen dess vanor.

I djupare skrevor samsas björkar med lågväxande enar
det är deras kamp om vatten och näring som förenar
björkarna låga, knotiga i kamp mot vinden från stormpiskat hav
för i skärgården kan man inte ställa några krav

Enarna tar skydd, hukar sig bakom klippan liksom
för det är blåsigt, stenigt och bergigt runtom
här om hösten är det kamp, när vindarna blåsa
de kämpande träden kontrasterar mot bergets gråa till rosa.




Bunden vers (Rim) av Ulf G
Läst 182 gånger
Publicerad 2014-11-04 23:03



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Ulf G