Jag undrar.
Det är så mycket jag vill veta,
jag kommer aldrig att finna svaren, hur många stenar jag än väljer att lyfta och leta under.

Svaren dränkte du bland vågorna.
Du lämnade mig ensam här med alla frågor.

- Hur ska jag klara mig? varför exakt valde du att gå?

Blinka från himlen, smyg över mitt sovrumsgolv,
vaka över oss alla, vi kommer att se dina stjärnor falla.
Fortsätt att värma mig, bland allt det kalla.

- Jag vet att du står upp, någonstans,
aldrig att du skulle falla - inte en chans,
du glömde ta oss med till någon annanstans, du gav oss inte ens en chans.