I juletid när farsan och vi gjorde julegrisar av marzipan i köket drack morsan vin. Grisarna var slanka hade silverkulor till ögon spetsiga öron knorr och ett rött marzipanäpple i truten hela köket luktade av marzipan och konjak. De fanns överallt där i köket tog all plats på köksbordet. Vi sålde dem och sålde vår själ på samma gång. Morsan jobbade på cafe Auto i Nordstan för att dryga ut kassan- där lärde hon att brännvin var bättre än marzipangrisar. Grisarna såldes till Dahls konditori i Mölndal. Morsan fick smak på brännvin och den minste hamnade på barnhem
vi hamnade i förskingringen.
Det enda vi hade gjort var grisar av marzipan