Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

det skulle vara som viktlöst men betydelsfullt

hon sa jag ska rädda världen med mitt leende
det är vad som fattas här
och rösten lät som äldre fast orden var ett barns
så ett nöjt smackande med tungan
jag vänder mig om ingen där
öppnar ett fönster ifall någon finns i trädgården
men bara fåglar

sätter mig ner vid köksbordet lägger ifrån mig glasögonen tar en klunk te
tidningen under koppen en rubrik lyder
le mot världen och världen ler mot dig
tar på glasögonen ser bara
nya kravaller drabbar vår stad
bebis dränkt av psykotisk mor
här kommer solen skina om ett halvår

var tog rådet om att le vägen
jag bläddrar frenetiskt genom hela tidningen
men inget utöver det vanliga
och absolut inget om hur viktigt det är att le

slår på radion den spelar en låt, refrängen går
"smile for a better world, smile for what it's worth"
jag undrar om jag blivit tokig paranoid förföljd av uppmaningar att le
mer
som om jag vore en bitter människa


ni får tro att jag är galen men jag vägrar skapa obehagskänslor
därför ska jag lära mig le
inte bara med läpparna
inte bara med ansiktet
med hela själen
jag börjar öva nu
och jag uppmanar er att göra detsamma

kanske inte att jag kan rädda världen med mitt leende
men vi kan absolut rädda stunden med våra





Fri vers av sofialovisa
Läst 578 gånger
Publicerad 2006-04-06 08:44



Bookmark and Share


  Teresia Ridell
Mm jag jobbar på det !
Att le mot världen ( mot andra ), men fast jag gärna vill så är det jättesvårt för mig, det går liksom inte förrän det är för sent...
Intressant text !
2006-09-04
  > Nästa text
< Föregående

sofialovisa