Det droppar från träden
av fukt och höst
det trycker i huvud
och smärtar i bröst

Mörkret faller så tidigt
att det blir en fadäs
för sikten förklingar
likt ridån i en pjäs

så vilan är det enda
som riktigt hinns med
för soffan den står där
och källarn full av ved

så jag eldar i brasan
och värmer mig i ljus
från kaminens stilla sken
i detta mörka hus

Men en dag så kommer
det varma ljuset tillbaka
och mörkret kan jag
till trots allt försaka

för värmen och ljuset
är det jag behöver
nu i mörkret är det
som sommarns klöver

Det enda jag nu behöver