Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Moll och dur i decembervandring


Gatan ligger dyster och tom
spåren av människa har frusit
Isfläckar blänker i soligt ljus
luften är fuktig och kall
Stängd är grinden hos granne
Hon härifrån nyss har flyttat
till boende för tryggare liv

Det är de gamles lott här i livet
att finna sig i livets bistra gång
Krymper gör tiden oavbrutet
Humorn är enda vapen mot dess tand
Lyckliga de vilka inget vet
om den ständiga gåta vi lever med
och tar dagarna som de kommer

Vandrar med sorgen i sällskap
en trogen vän med dämpad musik
Andas in med tankar klara
i kaskader av obesvarade frågor
där frälsaren heter; Låt det vara!
Allt är dolt, förborgat i fjärran
Allt är bortom vår jordiska förmåga

Går på stigen i skogen för tröst
ger det återkommande lugnet
En hint om vår hjärnas begränsning
Om de tusentals svarens sötma
vilka är mindre än en droppe i havet
i det oändligt kaotiska kosmos
ser jag rakt in i hjärtat av solnedgång

Men, vem vet?
Det kan mycket väl vara en morgonrodnad!




Fri vers (Prosapoesi) av Jack E. Gladh VIP
Läst 190 gånger
Publicerad 2014-12-20 00:58



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Jack E. Gladh
Jack E. Gladh VIP

Mina favoriter
FROST