Du talar till mig genom dimmorna min vän och ledsagar mig runt reven till den strandsatta döden. Du professionella gråterska som vänder om vid dörren, för att ta farväl av ännu en torsk. Res dina värn mot den oövervinneliga kärlekens stormar, och gå sedan ditt fördärv till mötes. Skulle jag sörja över tillspillogivna drömmar? När allt jag lever i, är längtan till fjärran glädje.

Men tack för luciakaffet, sången och lussekatten. Med morgonstjärnans klara färger klär jag vinternatten utanför, för att somna bort från julsångerna före dopparedan.