tralalalala
vindarna sprider sånger
och orden som hoppas ännu
så vill jag vara, musiken
och dikterna om kärlek, de är

gåvor

de är fynd bland trasor
bland väntan och undernäring
som oavbrutet

längtar fred och goda gärningar

i världen kan inget bli större
ingen kan bli större än världen
stannar här gör allt
allt som föds här

och jag är alltid allena

men nu behöver jag sova
behöver läka min dysterhet
svart min färg, svart är min syn

ett skotthål i pannan

har alla dessa förförda kvinnor
som gör sina misstag
i kärlekens namn

som tar skott för den man
som sedermera tar hennes liv

det finns namn för duvor
de som bär änglarna tätt intill
sina egna sargade hjärtan