jag lyfter pennan
bläddrar tillbaks
bland moln och stjärnor
och minns

den svarta plumpen
stor och kladdig
rinner genom många sidor

de tomma bladen
då handen inte vågade
och huvudet inte orkade

sedan några korta meningar
för att förstå och hämta kraft

sista sidan skriver jag med guld
snirkligt vackra ord av tacksamhet

för himlen som kommit närmare
för färgerna som djupnat
och för just nu

och jag avslutar inte med punkt