Redan medlem?
Logga in
En ordningsmans händerEn vakt utan ordningsmannens händer, han gick i ständig obalans, varje meter kändes som om han kastat ut sig själv. Ansikten och oavslutade meningar reste förbi likt ett tåg som lösgjort sig från sin hållplats. Han kunde inte längre se skillnaden, allt var på väg bort. En ny avgränsning, en plats utan minnen, här kanske jag kan vila, här finns ingen makt att ta sig förbi förutom min egen. Han började ana ett visst lugn över att bara ta sig in, för första gången lyckades ha att gå förbi sina egna ord.
Fri vers
av
Jimmy Myhre
Läst 373 gånger Publicerad 2015-01-01 21:39 |
Nästa text
Föregående Jimmy Myhre |