Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Montagne Noir


kanalen
en brungrön åder
sprucken ur åkrarna
vandrar ljudlöst längs med

platanerna
soldater på rad
spöklika mot himlen
famnar vassa strålar

och på avstånd
gråter Pyrenéerna
när vi färdas vidare
ner i skuggornas dal

svartklädda själar
vandrar vilset mot sista vilan
mörkret slukar deras ansikten
men hans förblir intakt

han var en stor man
axlar breda som berget
och en ryggtavla
som överskuggade dalen




Fri vers av Veven
Läst 378 gånger och applåderad av 12 personer
Publicerad 2015-01-02 10:31



Bookmark and Share


  Lars Hedlin
:) Tycker mycke tom din text!
2015-01-03

  Anya VIP
Din text andas svärta och historia... Nyfiket vill jag veta mer. Plataner...googlar. Det är visst ett sorts träd... En bild av spanskt berg frammanas. Vart är vi (och mannen) på väg?
2015-01-02

  Marita Ohlquist VIP
Text att fundera på.
Fastnade speciellt för det tredje stycket.
2015-01-02

  Stefan Albrektsson
Marscherande svärta och skugga. Undrar också vem mannen i slutstrofen var. Du har verkligen skapat en mörkt stämningsfull dikt!
2015-01-02

  Nanna X
kyrkogård på franska sidan Pyrenéerna... aposteln Jakobs grav eller vems?

tydligt målad tavla, jag ser himlen över platanträden...
2015-01-02

  i af apa
på nåt sätt ett
Epos i personlig röst..

mycket fint!
2015-01-02
  > Nästa text
< Föregående

Veven
Veven