Fredag kväll. Kylan fräter nästan hål på mina bara händer. Vart tog alla jag kände vägen? kylan letar sig in under huden. Vart är jag? Kylan fördelar sig över hela kroppen. Varför lyssnade jag inte till förnuftet som aldrig leder mig fel? Kylan exploderar i mitt hjärta som fryser till is. De mörka ögonen stirrar på mig.
"Det är dags nu" säger han.