Allrahelst vill jag rekvivera ett recept mot svadan,
mildare än att dunka pannan mot laddans vägg.
Mildare än att riva sitt redan slitna skägg.

Piller? Terapi? Alputflykter och vin?
Allrahelst också utan att leka fin.
Alltså, vartjagänmigivärldenvänder,
står jag knappast ut med vad som händer.

Hade du ett papper mot svadan, sa du?
Jag betalar med guld från Xanadu
eller tågbiljetter till ett tåg som gick igår.
Har du så ömma tår?

Allrahelst vill jag ha en staty invid Bråviken,
blicken sänkt, nöjd och icke nyfiken.
Så kommer jag att stranda en dag med mina kval.
Som en jättebombastisk östgötsk val,
på torran land.

Jag tänker så, ibland.
Men allrahelst vill jag ha ett piller mot svadan.