Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

På randen

kanten

smeker
sliten sula

klyver då


från nu.

hälen fast i jord. tån famnar rymd.
och jag kommer inte längre. om jag inte hoppar.
och om jag hoppar. vet jag inte.

stigen bakom står i lågor.
framåt är ett stup.
och jag kastar bokstäver. över kanten. får tillbaka ord. meningar. min röst.

och tar ett kliv.




Fri vers av Veven
Läst 386 gånger och applåderad av 12 personer
Publicerad 2015-01-12 18:51



Bookmark and Share


  Popangelov VIP
Gillar det filosofiska inslaget här, Framför allt dilemmat "och jag kommer inte längre, om jag inte hoppar. och om jag hoppar, vet jag inte..."
2015-01-14

  Lars Hedlin
Mycket bra ;)
2015-01-13

  Stefan Albrektsson
Snygg uppbyggnad fram till klivet. Fick mig att tänka på Kierkegaards trosprång ut i sjuttio tusen famnars djup. Fint!
2015-01-13

  Respons VIP
Viktigt att våga hoppa fast man är rädd. Bra formulerat!
2015-01-12

  Marita Ohlquist VIP
Bra att lyssna till sin inre röst, den vet.
2015-01-12

  Nanna X
kliv på! hoppas du har bra sulor.
2015-01-12
  > Nästa text
< Föregående

Veven
Veven