Minns du dig? Den du var innan din själ kidnappades. Den du var innan din kropp utnyttjades. Den du var innan du såg, den du var innan du vaknade. Den du var när rädslan endast var ett foster utan namn eller plats. När vi vågade drömma som en, utan att skilja på köttets begär och själens förstånd. Minns du vem vi var förr? Åsikter och tankar som förändrats, jag är jag utan förstånd för vem jag är, jagad och förföljd av vem jag tidigare varit. Innan lungorna fylldes med rök, och galenskapen tog kål på min sömn, innan vi behövde annat än vår överlevnadsinstikt för att känna. Eller för att sluta, där själen har krossats i tusen delar. Vi är endast fragment av den vi var förr. Dröm oftare mitt barn. Finn stolthet i den vi är idag, och ta till lärdom av den vi var igår. För att ingen blir kall och livlös av val, endast av sorg.