Under är skapelsens trots
mot vår trångsynta förväntan
att allt skall vara just
som vi förväntar oss det

skenet av kontrollerbar vardaglighet
bryts upp i undrets söndagsfrid
och hjärtat läser innerligt in
'släpp nu lite solsken in'

när min fingerspets rör
din amorbåge, väcker kindens fjun
när min hand kupar din haka
då tränger ett under in under

Du min skapare suckar du
och släpper taget om förväntningarnas
välkända fönstergaller
sträcker händerna ut förbi

Blottar handens skål
gör plats för det mirakel
som en annans seende
förbi din åsyn ger åt dig

Undret undrar bara ännu
när tror du att du gör plats
för det som inget öga sett
och böjer dig inför dess möjlighet?