Pinande plåga,
varför torterar Du min kropp
och drar ner den förmåga
som bidrar till hopp

varför sliter Du i orons trådar
och piskar mitt sinne till rött
varför påminner Du om sådant som bådar
varför håller Du mig ständigt trött

så ofta är Du närvarande
och får mig att grunna och titta tillbaka
och Du kommer hela tiden farande
och gör mina stigar allt annat än raka

Du griper tag i min gestalt
och gör mig illa
det gör så ont överallt
och jag kan ej vara stilla

Du håller mig vaken i kropp o själ
Medlidande vet Du ej vad det är
Du vill att jag inte ska må väl
Och det verkar som Du alltid vill vara här

Lämna mig ifred, Du som sliter i mig
Jag vill känna mig frisk och slippa plåga
jag har inget till överst för Dig
Du som hela tiden försöker släcka hoppets låga

© Ted Örnberg 2015-01-21