Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

teatraliska bödlar ändrar verkligheten




Det gör ont att se sig i ögonen på fotografi, minnas smärtan av ögonblicket bland dem som gav liv åt bilden, log hela vägen in i solen och aldrig vågade chansa på att känna ensamhet.

Molnfria hjärtslag och det är inte svårt att gå förbi ett öppet fönster i början av augusti, men det är hopplöst när ingen hör stegen och följer med på promenad mot nästa evighet.

Sjukhusängeln utan vingar springer mellan olika salar, flyger hem med gömd gråt, bygger lego tills tornet rasar och imorgon måste barnen för första gången gå ensamma till skolan.

Saknad börjar långt innan rädsla, men teatraliska bödlar ändrar verkligheten, ändå bär de fotografiet som en tatuering kring hjärtat och muren är ett monument av farväl.

_________________




Prosa av Jag är fan större än Sartre VIP
Läst 219 gånger och applåderad av 14 personer
Publicerad 2015-01-29 16:25



Bookmark and Share


  Peter Olausson VIP
saknaden i fotografiets ytliga spegling, mitt i hjärtslag och ljudlösa steg - det är bara att lyfta in dina ord till den egna måltiden vid parbordet. Vardagens vackra smärta!
2015-01-31

  NOTARIUS PUBLICUS VIP
Mättad text,fullödiga meningar i udda tavlor.
2015-01-30

  KattenKin
Fin text utsirad med drömska passager. Föll särskilt för sista versen, brutal och underbar.
2015-01-29

  Federico Romano
Fritt spel för min fantasi..
2015-01-29

  Katinka VIP
Jättebra, egen form och fint språk. Känsla!
2015-01-29
  > Nästa text
< Föregående

Jag är fan större än Sartre VIP