natthimlen ringer

och ljuden av dimmorna

smeker mina handryggar

din hud

breder ut sig

som en karta

ditt leende

i nattens brisar

som eldklot,

omger våra kroppar

och du brinner i mitt hjärta

jag brinner i ditt,

som 

stjärnfall

gnistrar dina

nyckelben

där trär min längtan

solrus

i dina andetag

och du andas

vildare

än alla stigar som nånsin lett oss vilse

för att du för en stund

låter mig älska

jag sjunker in i din mättnad

när du vaggar 

dina varma rytmer,

och jag pressar mina fingrar

mellan dina

för att hålla fast vid nuet

för att det inte skall finnas någon slutpunkt

jag kysser din böljande kropp

som den omsluter alla mina drömmar

även om vi 

någon gång

måste skiljas från vårat skal

som fjärilar

när natthimlen

ringer

vill jag ändå vakna

tusen gånger inatt

för att viska in i din hud

hur vackra vi är