Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 


Den Triangelmärkta Offerkoftan 2

Jag kan inte gå ut
huvudet studsar mot bröstbenet som en trasig frukt
det värker i skelettet
ingen har ringt är det ett dåligt tecken ?
ingen har ringt är det ett bra tecken ?
iag ska bara sova lite till så jag orkar
undra vad hon gör
hur hon mår
ögonen svider av mörkerseende
nattens sömn har krympt blivit en vakenföreställning där hon ropar på hjälp
om jag slappnar av dör hon
om jag stänger fönstret kan hon inte nå mig
jag hatar alla som tycker synd om mig
jag hatar alla som inte tycker synd om mig
jag ska läka henne med halllon och jordgubbar och små sjöar i paket
jag får inte somna för hon har ingen då
jag hatar alla som har friska barn och gnäller över småsaker
jag försöker att lyssna ändå på mina vänners bekymmer känner mig som en dålig skådis med dålig betalning
varje sekund kan det vända
vi är så nära varandra även om hon skäller ut mig slänger sönder saker slänger sönder hela familjen sönder oss
vi kommer klara det här det säger alla
vi är en så gullig familj
man får inte skriva så här självutlämnande texter
jag kan skriva så här för vi kom igenom
jag kan skriva vad fan jag vill nu
ska badda mig nu med färg
vi kom igenom
med varandra som en ökenpatrull med övernaturliga krafter
vi väntade inte på vår tur
vi tog emot dig som den gåva du är
älskade liv.





Prosa av Magdalena Eriksson VIP
Läst 353 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2015-02-04 10:03



Bookmark and Share


  i af apa
det är bra! & det är
starkt..
2015-02-04

    Lena Söderkvist VIP
Livet är en prövning och kärleken övervinner allt. Du har just bevisat det.
2015-02-04

  Lars Hedlin
Så bra ..kanske blir det en följetong?
2015-02-04
  > Nästa text
< Föregående

Magdalena Eriksson
Magdalena Eriksson VIP