Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Den töntiges bekännelse




Hennes ensamhet
minns jag än

Det var två rum
fyllda med blommor

Blomkrukor till och med
på stolarna,med papper
och fat ovanpå.

Har aldrig sett en ensamhet
så fylld av levande färg

Och känt en tystnad
så fylld med blomdoft

Hon var min moster

Jag drack the
kände
mig lite töntig

Men ändå så trygg
där jag läste min bok

När hon gick omkring,vattnade
och pratade med blommorna.

Mig sa hon ingenting till
visste vad jag behövde
Då. ..

stillnad från Världens oro
såg det genom glasögonen

Kamelia Damen
i mitt liv. ..






Fri vers av Sefarge VIP
Läst 553 gånger och applåderad av 25 personer
Publicerad 2015-02-05 00:06



Bookmark and Share


  Valter Örn VIP
Bra förmedlat. Känner igen mig i skildringen; men i mitt fall var det istället för en moster så var det en faster :)
2015-02-06

  AgnesP
En hel livshistoria berättad med få rader. Mycket fint.
2015-02-05

  Klara Ord VIP
Mycket vacker bild, säger med få ord så mycket om två människor och deras fina relation. Visar att vi alla kan spela en viktig roll i varandras liv, med små åthävor. Tack för den!
2015-02-05

  Marita Ohlquist VIP
Ömsint och kärleksfullt!
Bra förmedlat.
2015-02-05

  Lena Själsöga Keijser
din stämma väver
varm

detta är ljusminnen

2015-02-05

  Anya VIP
Ett vackert människoporträtt. fint vävs ensamheten ihop med färgerna. Mycket bra!!!
2015-02-05

    ej medlem längre
Wow!
2015-02-05

    hippsomhapp Hepp
Tack för den vackra tavlan du målat! Ännu en gång!
2015-02-05

  Monica Ullmark/Cickan VIP
Fint!
Känns som jag är där med dig med en tekopp i handen.
2015-02-05
  > Nästa text
< Föregående

Sefarge VIP