jag bad dig att inte höra av dig mer. men det är natt nu och jag har målat naglarna i orange så jag tänkte att det inte spelar någon roll.
jag grät sist jag hörde din röst. med blicken över en åker och frost i mitt hår stod jag på samma plats och grät tyst i luren. jag vet att du minns varje natt lika väl som jag. jag vet att dina dagar är fyllda med sår och minnen av mig. jag vet att alla med lockigt hår och röda läppar påminner om hur jag kysste dig i nacken när du sov. jag vet att du minns mig. minns våra steg i maj. minns hur vi tog sommaren med storm och knullade sönder varje vrå av min hemstad. och nätterna är annorlunda nu. staden är tyst och stilla på nåt vis och jag anstränger mig för att höra dina andetag. jag skriver till dig för att be om ursäkt. även om jag inte ångrar en enda kalufs jag hårdhänt dragit fingrarna igenom. jag skriver till dig för att säga förlåt. även om jag skulle erövra varenda en av dina närmaste vänner bara för att såra dig. jag skriver till dig för din tystnads skull. för vinden över taken och mina saker i papplådor. jag skriver till dig för att jag inte borde. för att du är det svarta i mina pupiller och det djupa i glaset på mitt skrivbord. jag skriver till dig för att jag slutat dricka nu. på vardagar åtminstone. på helgerna släpper jag allt och fantiserar vilt om dig och dina tårar i min trappuppgång. om dina fingrar över min kropp. om hur jag skulle ge dig allt och sen låta dig veta att jag glömt ditt mellannamn. jag skriver till dig för att jag lyssnade på gårdakvarnar och skit en och en halv gång innan mina bröst exploderade och fyllde rummet med brosk och saliv. jag skriver till dig för att jag stängde av och grät på golvet igen. jag skriver till dig för att jag minns varje fjun och varje hjärtslag av dig. varje hemlighet och blick. jag skriver till dig för att jag aldrig någonsin förut brunnit ut i varje ände. för att det sticker i lungorna. för att jag fryser som jag aldrig gjort förut och för att dina vänner vänt mig ryggen. jag skriver till dig för att allt du sagt finns inom mig och sjungs om och om igen på högsta volym. för att allt jag någonsin delgav dig slår ut i mitt ansikte likt jättelika maskrosor som vissnar och flyger bort. jag skriver till dig för att hålet du lämnat efter dig är större än hela Malmö och för att allt jag någonsin känt dör där i. jag skriver till dig för att be om nåd. för att få känna något igen. jag skriver till dig för att jag hatar den du gjort mig till. för att du tagit min ryggrad och min ro. min vilja och min glöd. min rädsla. min längtan.
jag skriver till dig för att det blev natt igen och för att det bultar i mig när mörkret faller. jag skriver till dig för att du stal mina ord och knäckte mina fingrar. klippte mina flätor och knuffade mig i bassängen. och jag är naken när natten böjer sig över mig. slickar av mig lust och fägring stor. drar in mig i sin famn av dagg och viskar att jag är värdelös utan dig. och jag skriver till dig. på skrivmaskin utan papper. med penna utan bläck. i kuvert utan avsändare.
och jag skriver till dig för sista gången. för tusende gången i ordningen. för dagar jag siktat på och bommat. för dina händer som jag inte fått nog av. för lägenheter jag tittar på. för utrensade lådor och klädesplagg du aldrig klätt av mig.
jag skriver till dig med nåt tickande inom mig. med lätta fingrar och ytlig andning. med styva bröstvårtor och vässade revben. jag skriver till dig stridsberedd och krossad. med nymålade naglar i orange.
skriver jag. till dig.