Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

kommer vara som att gå på rakblad i månsken



Jag vill inte vara här, tycker fasaden jag byggt skaver mer och när den faller blir hemligheterna avslöjade. Det kommer vara som att gå på rakblad i månsken. Du ska också stå där med andra och döma mig till straffarbete hela vägen in i hjärtat.

Det finns blåslagna nätter, minnen som lever sitt liv om de inte tyglas och det är inte möjligt att hålla balansen när regnet börjar tränga genom skinnet. Kanske störtade jag redan innan vi träffades, men du var så bra att jag glömde allt.

Du är den jag älskar, även om bladen varit höstlöv länge. Det var som om orden tog slut när änglarna i oss tröttnade på att vara poetiska bränder då vi låg mot varandra och jag minns hur galet sjukt det var att göra en vägg av saker som inte stör.

_____________




Prosa av Jag är fan större än Sartre VIP
Läst 292 gånger och applåderad av 15 personer
Publicerad 2015-02-07 12:17



Bookmark and Share


  Ergo Summa
"...när regnet börjar tränga genom skinnet" - så vackert!

fasader som skaver faller mig konstigt nog alltid i smaken...

Var tanken bakom sista meningen att den i sin långa och skruvade framtoning skulle förmedla stress och förvirring? För så upplevde jag slutet. Som frånskiljt det andra?
2015-02-11

  Marianne Räf
Läsvärt och intressant.
Bra beskrivet tillstånd!
2015-02-07
  > Nästa text
< Föregående

Jag är fan större än Sartre VIP