I ett senare skede
under min tillflykt invid människorot
anade jag silvertecknet mot din grådnade körtel

varsamt inkilat
bakom stumnat revbensstängsel

du var återigen ett annat
vindtunnlarna och sökarljuset mig olikt
natten en annan
allt allt allt
ett annat
en annans

och aldrig frågade jag dig om fåglarna
om fåglarna
om de sammanfogade fåglarna
ty dess spets var ännu ej synliggjord.