Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Markögon.


Korpsvarta hår.
Mina läppar blöder.
Blandas med din hopplöshet.
Åt helvete med allt, när jag lägger ner dig på parkettens golv.
Pannan har brunnit ut,isen knäpper, huset knakar under vår vikt.
Läpparna spricker.
Blanka ögon i virvlande ångest.
Brösten häver sig, frosten blommar fram i parketten.
Din hand på min arm som en tamp.
Släpper vi, försvinner vi, ner i det svarta oförlåtliga.
Våra läppar blöder.
Parketten smälter av våra kroppars värme.
Ångesten kan vänta.




Fri vers av kalle ankus
Läst 267 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2015-02-17 19:42



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

kalle ankus
kalle ankus