Jag står i min tvättstuga & skriver poesi

Då är jag inte längre fru, utan fri!

Jag känner hur orden bränner

Likt en låga som aldrig brunnit ut

I raderna finner jag styrka

Jag skriver själv mina slut

En längtan efter en del av mitt jag

Som sakta glömts bort i en vardag

Det nalkas en ny era

Bland overaller dränkta i lera..