jag har svårt att forma ord med dina händer runt min hals
svullna halsmandlar du river ut och kastar mot kaklet
tungt vinterhuvud rullar in under badkaret
och sen är du färdig med mig
ett brev lämnar du på hallmattan
fönsterkuvert med mina initialer
ett besked om mina celler som får blodet att koka
venerna att brista
håret faller långsamt till marken
och jag andas med kinden mot golvet när du gått
åtta dagar för tidigt
och utan Mars i antågan
med ett papper i min hand
en pdf med mina siffror
en dom skriven i kroppsvätskor och aska
det var den tjugonde av dig och jag minns två år tillbaka
när du tog min bästa vän
lämnade mig i soffan med minnet av hennes skratt i mina öron
hon är ett foto nu
i ett fönster jag hyr
och jag andas snor och tabletter och hatar dig när du går
hatar din rygg, bred och världsvan
tveklöst grova nävar som gör som dom vill
och i tystnaden efter vintersteg och brustna framtidsdrömmar
visioner jag suddar på whiteboardtavla
sjunker jag i 140 centimeter sorg och snö
och alla somnar vid midnatt
när klockan slår efter tolv och jag fastnat i tankar på vem jag varit utan dig
skriver dom godnatt en efter en
en främling frågar vem jag var innan du förgjorde mig och jag gör allt för att minnas januari
ritar på kylen med kajal och marmeladfingrar
hur jag såg ut innan du stötte din kanyl i mig
fyllde mig med oro, rädsla och kanel
för jag är livrädd efter dig
fruktar att dagarna härefter kommer gå att räkna i årstider
att resan kallar mitt namn
att jag blir stum av stygnen och stympad
förvisad till korridorer
långa och vita
med vetskapen om
att du om elva månader kommer åter
förbrukar mina sista krafter
kysser mig medvetslös med provsvar och väntan av is
vrider värmen ur min kropp
lämnar mig under sängen i damm
förbrukad
förkastad
förruttnad
i februari