Jag såg himmelens alla
stjärnor när mörkret
sakta föll – långt där
ut i rymden, alla glänste
de som guld


Ett sandkorn utgör jorden i
evighetens rum, och kort
är hela livet, ja som en
blixtrande sekund

Jag stod där på balkongen
och tanken blev så klar – jag
måste vårda livet den tid
som jag har kvar

För inget går att ändra att
ångra eller så – då är det
bästa att glädjas åt varje
nyväckt vår…..