Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Det var en enda starkt lysande stjärna mot den turkosa himlen i solnedgången med vackra orangegula nyanser i horisonten


Stjärnan i solnedgången

Jag ser solen gå ner bakom bergens rand
Färger nyanseras i olika band
Från mörkt orange via gult till djup turkos
Solljusets skimmer försvinner snart sin kos
Där lyser en stjärna förunderligt klar
Ingen annan stjärna visat sig än har
Liksom morgonstjärnan inger den nytt hopp
Nattljus har tänts innan solen gått sitt lopp.

Så vacker himlen målas varenda kväll
Många klara färger utan att va gräll
En skönhet som påminner om evighet
Stjärnans starka ljus röjer en hemlighet
Någon har över skapelsen full kontroll
Att en del ej fattar spelar mindre roll
Den stjärnans löfte är att leda oss rätt
Att ge våra ögon ljus på alla sätt.




Bunden vers (Rim) av Maria Eliasson
Läst 569 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2015-03-08 10:21



Bookmark and Share


  Nathalia
Du har fångat ögonblicket.
Vackert skaldat.
2015-03-08
  > Nästa text
< Föregående

Maria Eliasson
Maria Eliasson