hon gick bortåt galenskapen och sju fulla sinnen
hon rådgjorde med dem om svaret hon fått men ej ville ha

de vägrade ta det tillbaka


med ett okänt felaktigt rätt svar och upprörda miner
gick hon bortåt lugnet
bara för att upptäcka att det var lugnet före stormen och sen var hon fast

mittemot stormens öga
sedd vare sig hon vill eller inte

hon blundade och tänkte att nu finns jag inte

men den enda som tappade bort henne var hon själv


i den falska tryggheten av sitt eget mörker såg livet ljust ut

så ljust att hon tvingades öppna ögonen och möta sig själv
hennes allra tuffaste motståndare