hon var en orolig själ
det märktes på hennes oavbrutet talande ögon

man kände hennes vilsna kärlek från andra sidan rummet och såg hur hon kämpade med lyckan
varje andetag var en tyst vädjan om tillhörighet


hon väntade utan att veta om det
på något som redan fanns inom henne

det som saknades var hennes egen tro
och omständigheter som inte gick att ignorera