Så underbart det är att se när vänner tar mod till sig och skriver sin första dikt till sitt underbara foto. Titta gärna in hos http://nacka144.se/ Copyright Foto: Nacka144.se
Att beröra ens inre frid ... första dikten av min bloggvän
Kryper i ett dike eller en slänt för att leta tussilago. Resulterar i skitiga armbågar till blöta knän (kommer man på sedan). Allt går att tvätta. Bäckar börjar porla ... Plurrar när man sträcker sig eller doppar rumpan för att leta vinkeln med kameran mot solstrålar. Tid och rum försvinner. Isen fanns häromdagen, när solen gick upp i diset ... stunder av ögonblick. Jag har flextid som tur är. Slutsummering = Detta ger mig en inre frid när man trippar hem med minneskortet fullt. Går varje dag på isen mot en bäck som snart ska öppna sig och bli som ett litet delta ... Igår var jag dit två gånger. Isen ligger lite för tjock ännu. Men det kommer till i morgonsolen. Norrsken väntade jag på i natt (som var synligt i hela landet, men disigt här hos mig).
© http://nacka144.se/
18 mars 2015